Ett litet sår på hornhinnan
ärr efter tidigare smärtor
när jag blundar ser jag dig
du har formen av en gudinna
ett sagoväsen utan ansikte
en hjältinna utan hjärta

Slaget vände upp och ner på allt
det förvrängde min verklighet
bröt min bana som ljuset under ytan
klöste djupa fåror i mitt färdiga manus
vräkte tro och anständighet över ända
tryckte mig hårt mot dödens udd

Ordinerad heta omslag och ögonmassage
och en färglös salva omgärdad av mystik
underkastade jag mig den strängaste disciplin
dygnet styckades upp i sura klyftor
plågad av skräcken för evigt synfel
kämpade jag mot den farsot som fått fäste

Långt efter bäst före
klafsade jag desperat omkring i medikamenter
täckte mitt huvud med ångande dukar
gnuggade in barnet i tårkanalerna
gömde mig bakom sotsvarta glas
och hoppades att du skulle upplösas med dimmorna

Vid dagens återbesök kom domen
den är kronisk din svåra åkomma
vi kan inte göra mer för dig och din sort
och kanske ska du vara tacksam och glad
(ha, ännu en av vårdens genanta floskler ,,,)
att ingen lyckats lösa gåtan
förmått ändra det faktum
att kärleken är blind

Aug 2021