det hände ibland
efter mormor
kommit hem
från högmässan
och vi druckit kaffe
att morfar reste sig
från köksbordet
om jag skulle gå ut till viga
viga var viken
den lilla gården nästan
ute vid den mytomspunna näsbokrok
där bodde albin, bertha och gustav,
och så sture och rune födda fyllda av hyss
långt upp i vuxen ålder,
jag tittade bedjande,
klart du ska följa med
jag tog handen
och så gick vi
komma i sa bertha
kommenderade
rune att sätta på kaffet
sture till vinden efter kakor
det blev som jag väntat
gustav tog fram litern
det var söndag
det var gögadags
morfar och gustav hade ett
särskillt förhållande
sedan christmas henry
som satt i kommunen
hade tagit ifrån dom
motböckerna,
sedan dom hjälpt
muckande beväringar
under kriget, med hemresesupen
mormor frälste henry
när morfar var på väg
med bössan laddad,
det var inte många som
hade sörjt henry.
men nu satt man runt bordet
i viga och drack gök
det var söndagsfrid
på riktigt