Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det var aldrig mitt fel jag var bara ett barn

jag försöker och jag försöker att leva ett dräglit liv

men hur jag än gör så blir allt fel när jag ser till

 

baka i det förflutna jag var för lättkränkt och

styrd av mina känslor och bristande impulser

 

driven av vrede och gammalt hat i ursinne grundat 

i en barndom fylld och kantat av våld och saker 

 

som vuxna gör och som barn inte förstår ja ni

förstår nog vad jag försöker säga det är saker som

 

man inte kan glömma eller hantera inom sej eller

psykist  känslomäsigt för det gör för ont att se och 

 

känna för att inte tala om skammen det tog så många

år för mej att axeptera och förstå att det inte var mitt 

 

fel jag var bara ett barn jag var så full av hat vrede

hämnd efter min väg men jag är äldre nu tänk alla år 

 

jag har flytt med droger piller och sprit för att jag ville 

glömma jag ville inte se eller känna efter vad jag hadde 

 

blivit utsatt för i min uppväxt allt våld och en del äkel 

tack och lov ingen i från min familj det var utomstående 

 

som tog min barndom i från mej men det var min familj 

som fick gråa hår för min framfart ständigt oroliga och 

 

stressade vardag som helg dag som natt rände jag som en 

målsökande missil mot alla problem igenom nätterna för 

 

där det fanns problem där fassnade jag anars skapade jag

dom och berättade fylld av skratt om dom men bakom min 

 

mask faller tårana en efter en för på insidan är jag bara en

liten rädd pojke boendes i en stor vuxen kropp nu sitter jag 

 

här inlåst efter alla år för dom synder jag begick i vrede och

hat för något som något äkel gjorde i min barndom som jag

 

inte kunde hantera i min ungdom men jag lärde mej efter

vägen  att öppna mej och börja prata jag började känna efter 

 

och hantera minna känslor under åren efter min väg jag har

gått en lång väg för att komma hit där jag står i dag fylld av 

 

kunskap och förståelse inte till brottet dom begick i mot mej

men varför för att dom var sjuka jävla äkel monster som ger 

 

sej på barn det förstår jag nu och att jag inte gjorde något fel 

är den största sten som lyffts i från mitt bröst men jag är redo 

 

för friheten nu jag är drogfri och det var aldrig mitt fel jag är 

till baka i mitt liv känslomäsigt mentalt och målinriktad igen 

 

jag har fått en ny början en ny chans att leva det liv jag förtjänar 

lycklig och fri i alla fall den sista biten av vägen jag har kvar att gå

 




Fri vers av den nakna poeten
Läst 173 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2021-09-09 19:25



Bookmark and Share


  angela Täubert fd Jansson VIP
"rände jag som en målsökande missil mot alla problem"
du är en mästare på att sätta ord på känslor och händelser.
2021-09-10

  AiA Maria den fria


Kraftull delning om vägen till vuxen insikt om vikten av att hela sitt inre barn

Tack!
2021-09-10

    Ohemulen VIP
Nä det är inte barns fel, inte ditt fel när du var barn. Barn överlever genom hat och vrede om de har det besvärligt. Det tokiga är bara att hat och vrede så lätt blir mönster som följer med upp i åren för att man aldrig lärt sig något annat. Man får som vuxen uppfostra sig själv tills man blir någon man tycker om. Väl uttryckt...
2021-09-09
  > Nästa text
< Föregående

den nakna poeten
den nakna poeten