jag sitter vid sidan av min väg i mitt livjag sitter vid sidan av vägen i mitt liv och ser tiden rinna förbi alla jag älskade är
borta förlängesedan i kärlekens namn bara smärtsama minnen av glädje lever
kvar och plågar mej på samma gång på ett konstigt sätt jag försöker se fram och
titta in i framtiden men jag ser ingenting allt är för rörigt inom mej och min skälv
känsla och skälvförtroende har fått sej en kraftig törn som mitt hjärta det blöder men
det slår starkt fortfartande för jag ska resa mej igen jag ska möta kärleken inom mej
och jag ska möta någon att dela den med åter jag ska bygga upp allt och klättra upp
till den sten jag en gång stog upp på inann jag föll ner i denna avgrund jag ska hissa mitt
segel och återvända hem till den verklighet som jag förlorade och älskade så mycket då
på den tiden jag levde lycklig i mitt hjärta och själ jag ska resa mej upp och fortsätta gå på min
väg i resten av mitt liv jag ska åter fläta banden där dom brast och göra dom starka för framtiden
Fri vers
av
den nakna poeten
Läst 99 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2021-09-17 19:30 |
Nästa text
Föregående den nakna poeten
Senast publicerade
någon sa jag hatar att vänta jag har försökt göra mitt bästa jag siter och tänker på döden och livet det är en underbar dag tomten finns sluta aldrig tro sviken igen min sysselsättningen är så bra över all förväntan äntligen avrapporterin till minna poet vänner om min sysselsättning Se alla |