Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag sitter vid sidan av min väg i mitt liv

jag sitter vid sidan av vägen i mitt liv och

ser tiden rinna förbi alla jag älskade är

 

borta förlängesedan i kärlekens namn 

bara smärtsama minnen av glädje lever 

 

kvar och plågar mej på samma gång på

ett konstigt sätt jag försöker se fram och 

 

titta in i framtiden men jag ser ingenting 

allt är för rörigt inom mej och min skälv

 

känsla och skälvförtroende har fått sej en

kraftig törn som mitt hjärta det blöder men 

 

det slår starkt fortfartande för jag ska resa

mej igen jag ska möta kärleken inom mej 

 

och jag ska möta någon att dela den med 

åter jag ska bygga upp allt och klättra upp

 

till den sten jag en gång stog upp på inann

jag föll ner i denna avgrund jag ska hissa mitt

 

segel och återvända hem till den verklighet

som jag förlorade och älskade så mycket då

 

på den tiden jag levde lycklig i mitt hjärta och

själ jag ska resa mej upp och fortsätta gå på min 

 

väg i resten av mitt liv jag ska åter fläta banden 

där dom brast och göra dom starka för framtiden 




Fri vers av den nakna poeten
Läst 99 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2021-09-17 19:30



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

den nakna poeten
den nakna poeten