jag tyckte mig höra en himmelsk strof

att lämna mitt egoistiska jävla liv

där på min gamla väg mot …ingenting

ville jag lämna alla lögner och alla svek

ja jag skulle glömma de hårda orden

som så ofta hade skadat så väldigt många

där i en sorts tragiskt märklig

men ändå så djupt allvarsam lek

jag ser nu hur nattens mörka skuggor

så hotfullt och sakta växer

där jag trött och krökt i mörkret

ynkligt liten slår mitt läger

men min dröm den växer ändå

om en stilla och nattlig ro

som nu ska bli till en hjälp

vilken äntligen min ångest …nu kväver

där i en sorts kaotisk drömvärld

kring min egen framtid

där som mina allt tyngre tankar

skapar själva tvivlet

tankar som blir till stora

och existentiella grubblerier

om vad som egentligen är meningen

…med själva livet

Copyright © AndLou