När vinterrosor blossar över glasets hud
då blommar jag, än om frosten bäddar
dagen och natten i vitt
där ovan skådar jag framtidens glas
Liguriens blomsterängar
under vårt paraply drömmer vi
om en bättre värld
där alla behandlas lika
intet regn ska falla över våra dagar
då rinner lyckobägaren över
även om frosten täljer gubbar av snö
lever våra ljusa minnen kvar




-dedicerad:
Alldeles för mycket ska du inte ha den själv
sade jag dame Edna
som räckte fram sommarminnet
ett paraply inhandlat i Italien
Hängde upp det i taket