En skolklass på 31 elever skall delas upp i fyra grupper om åtta personer i varje, oavsett kön. Förmodligen så jämnt fördelat som möjligt av tjejsare och pajsare. Det fattas en kille för att kunna vara 'jämlikt' någorlunda. Hur får jag 31 att bli 32? Låna en elev från klassrummet bredvid. Ska de dra sticka eller ska jag bara be om en frivillig, utan att eleven får veta vad frivilligheten går ut på. Påminner så om en möjligt gammal arabisk gåta om en samling kameler, en far och hans tre söner. Hur sjutton få ett arv att fördelas enligt uppgjorda krav om ett jämnt tal, om arvet i sig verkar bara kunna tänkt räknas ut om djuren utgör ett jämnt antal? Gåtan kräver förstås ett visst tänkesätt, så möjligt gåtfullt i sanning.

-

En vän till mig, ett som barn faktiskt, hade som fritidsintresse att busa, det har du inte själv som tur är. Hon nöjde sig inte med att fantisera om att snatta, nypa andra människor 'där bak' med mera, utan gjorde det även. Hon verkade inte bry sig stort förrän hon fick veta om att det där kallas för saker som rent juridiskt sett, om någon skulle få för sig att syssla med det, var belagt med en smula straff, mellan några månaders fängelse upp till flera år, några tusen i böter upp till kanske hundratusen eller någon miljon. Så ofredande, förargelseväckande beteende med mera, om 'göraren' åker fast och det blir rättssak. Det egendomliga är dock att om en 'förståndshandikappad person' (och vem är inte det ibland?) beter sig, exempelvis en Herr Andersson eller Fröken Bergström, så är det 'okej' om det går att stoppa i tid och personen förstår att det kan bli allvar av om rättsstaten får lägga fingrarna i kläm i mellanrummet mellan dörrfodret och dörren... (Var och en som någon gång provat, av ren nyfikenhet säkert, hur det kan kännas att råka placera fingret i bandsågen, korsa en flod utan att se att det kommer något livsfarligt att råka krocka med... vet hur det kan kännas... Nu klipper någon häcken igen, det är det lågfrekenta ljud som hörts men var så svårt att rätt identifiera. Är det krig, är det grannen som möblerar.) En annan märklig sak är att det kan bli ett visst ståhej om brottet allvarligt stör 'massan' eller är slutet på en väl ganska privat nyfikenhet, där de inblandade är en smula oense om händelsens natur. Om det var våldtäkt på fröken Strömberg och om göraren var Herr Berggren. Eller om görare eller offer var en så kallad 'kändis'. Dessutom kan det vara 'värre' att vara en som snattar eller är av hankön, respektive av honkön. Vem som försvarar, vem som är domare, om det hände i staden, förorten eller det lilla samhället, någonstans på landet. Allting som händer verkar vara 'beroende av och på'. Det verkar ibland vara mera allvarligt att ta någon i skrevet än att utföra en eller flera våldtäkter, oavsett kön på offer eller förövare, om den som 'ofredar någon' är en för massan känd profil. En stor skillnad brukar i varje fall finnas. De som låter sina fantasier stanna vid att vara just fantasier, och de vilka låter det gå så långt att det kan be traktas som ett brott mot regler, lagar, förordningar, förbud et cetera. Vad det nu kallas. Hur kan det vara 'värre' att döda en person fysiskt än att döda någon mentalt? Människor tycker så mycket, bäst vore kanske om... men innan kometen hinner komma 'farligt nära planeten', så kanske människan hinner 'utplåna sig själv'. Vilken tröst det är att höra att det blivit fler nerslag 'någon annanstans', än i hela Norden, sammanlagt. När det regnar på min väns jordgubbar, så de går i småbitar, när inte fåglar är där och tar för sig, så kan jag få veta i teve att det mesta av regnet faller i havet. Nu äter ju int jag själv jordgubbar överdrivet ofta, tröstar jag mig med, men min granne kanske jämnar ut ätandet på mera nationell nivå. Min vänskap med barn brukar hålla sig på en sådan där nivå att det känns kul och väl och fint att ses någon gång ibland, några gånger om året. Och det vet ju men människor, att ibland väger det goda samvetet över det mer nyfikna och experimentella 'vad händer om jag gör så här?'. Det känns tryggt att veta att i andras sällskap är såväl du, jag och andra 'måna om ett någorlunda civiliserat uppträdande'. Om än det kan bli litet si och så, när vi inte umgås i mera civiliserat sällskap. Men det är ju också en helt som annan hitsoria.

-

Jag hade en klient för några månader sedan, en fru A. Hon hade ett delikat problem, kan jag väl säga. Hon kom en måndag om eftermiddagen och verkade klart stressad. Min sekreterare var bortrest, men hennes ersättare hade vanan inne och släppte inte in några samtal då jag var upptagen. Så jag hade hållit upp dörren, släppt in fru A. samt slunkit in själv i rummet, slutit dörren, tänt den röda lampan och tagit plats i en ledig fåtölj. Jag har valt att möblera rummet med några bekväma fåtöljer, en soffa och en stol med hård sits och rakt ryggstöd. En del klienter föredrar en hård stol eller pall, men då är det ju bara att inte luta sig bakåt. Hon, fru A. satte sig i en fåtölj vänd från ett av fönstren och verkade som fixera en punkt strax före den motsatta väggen. Där hänger det en tavla med fyra färger. Jag har målat den själv och är stolt över verket, fast jag har skrivit ett annat namn än mitt eget som signatur, som för att inte vilja stoltsera i onödan. En del klienter har undrat över vad den föreställer, det är visserligen en sak för betraktaren av den att vilja ha den till, men annars är den mest abstrakt. Jag har ingen låg musik på i rummet under samtalen, men en vägg kan jag mixtra litet med jag kan med fjärrkontroll få den att byta färg, det finns flera olika nyanser att välja mellan. Mörkt och ljust röd, grön, blå, gul, guld, silver eller orange. Sandfärgad, rosa, blågrön och svart är färger som verkar kunna 'störa' en del människor, oftast får väggen vara ljust orange eller senapsgul.

-

Vid en olycka till sjöss, har det visat sig att jag gör mig 'bättre' som åskådare i land, än försök till en av 'havets hjältar'. Jag har visserligen erbjudit mina tjänster fler än en gång, men efter några försök brukar numera ingen bjuda in mig till den sortens äventyr längre. Vilket jag i början tog som en skär förolämpning, men efterhand har jag funnit min plats, den är en smula från vattnet till. Inte ens som tillskyndare på piren, har det visat sig, där efterfrågas just mina tjänster någonsin. För att jag skulle ha något att göra, föreslog någon att jag kunde ha hett vatten till te och apparatur till att göra kaffe. Kallt vatten finns att tillgå även, då kan det fås i kopp av tenn och tappat ur en kran vilken leder upp till en tunna av någon sorts glas, längre upp på en uppbyggd ställning av trä. Förmodligen vill drickande kunna se vad det är i behållaren och där gör ju just glas tjänst som fönster. Sällan ha te, kaffe och vatten smakat till sjöss nödställda så gott. En del i publiken har visat sig vilja väl smaka också, eftersom det visat sig vara gratis för nödställda. Men landkrabbor får först betala en slant och de har därför inte visat stort intresse för nöjet sedan. För landkrabbor är priset per kopp hundra kronor jämt, med påfyllning. En kopp kallt vatten har visat sig kunna få för blott en tjuga jämnt. I dagens penningvärde. En turist råkade fråga om det gick bra att ta kort? Jag svarade inte, för jag klarar tyska så illa, men jag såg kortet och klippte det i småbitar med en kraftig sax vilken visade sig passa lika bra till ärendet ifråga som att bita av kvistar med i trädgården. Att 'ta kort' stundom har någonting med bilder att göra, spelar liten roll, min tyska är precis lika illa på den fronten. Jag kan trots det några få ord på det språket. Ett av dem har något med tyngd att göra och är 'Ach tung' och det andra är något med Jörn Donner, 'Donner Vetter'. Han var skådespelare och författare. Jag tror att han dog av rökning eller så. Så fort den jycken förekom i teve så höll han i ett rökdon som glödde då och då. Omnämnandet om gossen som skådespelare skall ses mot bakgrund av hans deltagande i filmen 'Baksmälla', i vilken han hade huvudrollen. Filmen är förstås en satir.
Att människor 'bär sig åt' stundom, springer inte ur, som en del kufar nog fått för sig, att just finländare har en del märkliga saker för sig, utan att människor från hela världen kan bära sig outgrundligt åt, ända sedan människans upptäckt att om en björn kan resa sig upp och gå på två ben, då kan nog även en annan grym människa göra det och så provade den konsten. Därför kan det ibland synas att människan kan göra det mesta med kroppen och varandra även. Dagen då hon börjar använda huvudet till att tänka med väntar gryningen ännu på. Men att vila en huvudbonad på, är ju alls icke dumt i väntan på 'framtiden'.

-

'Tyskarna kommer', som utrop betraktat, kunde nog vara lika effektivt som 'ryssen kommer' eller i amrikanska filmer 'incoming', vilket betyder ungefär 'ducka fårskallar' eller 'ta skydd', 'ner i diket' eller 'sisten i är en rutten fisk'... det där sista gäller nog ungar som skall dyka i spat från en gisten brygga. Det sista är en antydan om att 'folket' som brukar äta just 'rutten fisk', påminner om 'jäst fisk', det vill säga surströmming, på ren svenska. En del människor på kontinenten, utöver i England boende utsocknes, betraktar svenskar som tokar. De vilka äter sill, rutten fisk, kräftor samt en del andra märkliga rätter. Men vad äter de i andra länder i jämförelse? Märkliga matvanor och andra kulturyttringar kan människor ha för sig litet varstans förstås. Sedan ett tag tillbaka betyder nu 'incoming' att 'turisterna är över oss', vilket är som 'gräshoppssvärmen' ungefär på annat håll. Att ha ihjäl andra människor medan tid är, verkar sunt för den som för krig mot inbillade såväl som verkliga fiender. I skämtteckningar världen över 'i alla tider', i vilket så länge som teckningar har funnits... har någon kunnat tänka sig vad 'utomjordingar' i sina flygande tefat kunnat tänkas ha att säga varandra om invånare på vår sköna planet. Exempelvis att det sista de två sista människorna på planeten kommer göra, är att gräla om vems tur det är att försöka ha ihjäl den andra människan. Vad de inte har tid att tänka på då är vad den enda överlevande skall ta sig till med, när det inte längre finns någon att gräla med eller skylla ifrån sig på. Andra skämt går ut på exempelvis att den sista överlevande i en by kommer till en affär där det på en skylt i fönstret, 'Stängt för lunch mellan klockan 12.00-13.00'. Bybon är så inlärd och lydig att den väntar snällt på att dörren skall låsas upp strax efter klockan 13. På gatan bredvid affären syns några bilar slarvigt parkerade, pesten har tagit människorna vilka sitter snällt orörliga i bilarna och på gatan halvvägs in i dem. Vad kommer först, resan till planeten Mars eller 'människans undergång'? Om resan till Mars överlevs så bör den första människan som föds där kunna vara en marsian. Fram kommer de kanske, om den som hittar en skruv förstår sig på att den 'någonstans nog hör hemma' och inte bara kastar bort den utbristandes 'What ever'... Så vad händer då om 'Marsianerna anfaller', det nog inte blir som i filmen 'Mars attacks', eftersom Brosnan aldrig skulle överleva upplevelsen om han alls överlevt som 'Den sista människan på Jorden'. Chocken och glädjen över att få se det hända, skulle nog göra honom först stum och sedan skulle han undra över vad klockan var, eller var den var. Av medlemmarna ombord, från resan 'Jorden till Mars', återfinns någon som undrar hur någon kan tänka sig bygga ett 'flygande tefat' som tar återresan i åtanke. Förutom att bygga ett samhälle att leva i. Sedan är det bara att börja gräla om skitsaker igen. 'Precis som hemma'.

-

Meningslös förstörelselusta kan verka obegriplig, framstå för en som det. Men allting en människan gör går att förklara, det gäller mest att fundera över vilken sorts känslor det skedda kan ge uttryck och utlopp för.
Makt ger spelrum för positiva och negativa handlingar, effekter av handlingar.
Makt som är negativ brukar kunna ge utrymme för sadism, ren elakhet, kadaverdisciplin.
Saker du troligen känner till, exempelvis som översitteri, lusten att förstöra saker eller andra människors tro på sig själva.
Makt att leka diktator.
Makt att bära sig illa åt.
Makt att manipulera på oliks sätt som har ett gement och elakt syfte.
Makt att bestämma och besluta på ett positivt sätt.
Det så mycket lättare och möjligt mera skönt, att umgås med någon eller några i ett sällskap där en själv slipper att hela tiden vara på sin vakt.
Att känna att här slipper ett jag vara rädd, för oberäkneliga konsekvenser.
Jaget har dock fortfarande ett ansvar för hur en själv agerar.
Envar människa gör saker för sin egen skull, alltid.
Även när någon säger saker som 'jag gjorde det av hänsyn till annan'.
Eftersom du har att välja mellan två tillstånd.
Om du vill må väl själv, så gör du det som du mår väl av.
Som att rädda någon för att 'brinna inne', skada sig själv, drunkna och så vidare.
Du gör det för att slippa känna skuld.
Om du avstår från att 'göra det rätta', kommer du att få svårt att göra, sova, äta, leva.
Om du beslutar dig, även om beslutet tar en sekund eller en vecka, att överlägga med dig själv, så gör 'det rätta', för då slipper du få samvetskval.
Detta gäller förstås om du har förmåga att känna sympati, empati och tro dig veta är bästa sätt att agera just då.
Den som sägs vara en sorts psykopat, och hela tiden 'agera för sitt eget möjliga bästa, agerar också för att göra 'det som gagnar sig själv'.
Hur då skilja dem åt?
Gränsen mellan 'gott och ont', är väl ungefär som mellan 'kärlek och hat'?
Men det kan ju också bero på vad som menas med kärlek eller å andra sidan hat.
Att det kan vara 'olika för olika människor' är en sak, en sorts egen föreställning om vad som är vad.
En del människor förväxlar gärna kärlek med sexuella handlingar, vilka kan vara av olika sorter och intensitet i sig.
De kan förväxla kärlek med förälskelse, och de kan förväxla förälskelse som ett naturligt förspel till sex, sex och sexuella handlingar brukar även det kunna ses om någonting till förväxling lika. Men det är två olika saker.
Det kan exempelvis vara så att ens egna fantasier går ut på att ha en romantisk upplevelse som likt dansande lågor omvärver den förälskelse som skall leda till sexuella handlingar.
Om de sedan istället uteblir, för att åtrå och blygsel för varandra 'träder in och tar över'. En smula tidsbrist och brådska kan vara inblandade även. Så det kan leda till att ens egna fantasier får 'en smula stryka på foten'. Istället blir det kanske miniversionen, det vill säga åtrå och mera sex, än sexuella handlingar.
(Det här känns självklart och därför så onödigt att behöva förklara ens just därför, och ändå vet 'man' att just sex och kärlek, brukar sälja nästan vad som helst från bilar till film och böcker, tidningar och kosmetika...) Så jag fortsätter väl då, tänk att ens egna tankegångar ibland som lägger sig i en övertydlig förklaring om det mest självklara, uppenbara. Men om det är uppenbart, då kan väl du som läsare av texten, själv tänka ut en möjlig fortsättning? Så kan jag själv, som verkligen inte egentligen har tid med det här, för tiden tänkte jag ha till att göra just ingenting särskilt med och vara strängt upptagen med det resten av dagen.


-

Vad vill jag höra en människa i en maktposition säga?
'Det blev fel, orsaken var en serie av feltänk från min sida, det möjliga felet var mitt eget ansvar'.
Inga försök att slingra sig undan, utan 'god tro', om att ha rätt person på rätt position och plats, det var mitt eget ansvar. Även om den personen i sig utser flera andra personer där någon av dem är 'ett ruttet äpple', eller kanske flera av dem är det. Det måste vara vars och ens eget ansvar att säga sig kunna lita på den som står en själv närmast. Någonstans i kedjan finns det svaga länkar? Nä, överallt i kedjan finns det människor och dessa är kända för att blanda samman plikt och egna intressen. Eller om du föredrar att se det som 'arbete' och 'fritid'.
Arbete är detsamma som plikt och där har alla ett ansvar för vad den själv gör. Oavsett om det gäller att utföra ett arbete efter 'bästa förmåga'. Eller om du 'inte förmår', anlita någon som kan. Inte för att vara bussig och hygglig, utan för att någon kan 'bättre än du själv', troligen. Du kan inte 'kontrollera allt'. Men du kan säga till andra, 'vad du gör påverkar andras sätt att agera'. Håll därför instruktioner enkla, ju mer du 'trasslar in saker', ju större risker att något blir fel. Olycka kallas det för när människan är inblandad i ett skeende. Annars är det en katastrof, exempelvis när en människa glömt bort att sköta vakthållningen, underhållet. Sin egen påverkan av att agera eller låta bli att agera. Men en storm, ett regn, en blåst och så vidare, är orsak och påverkan av naturen och kallas exempelvis oväder, ras, översvämning, skogsbrand och så vidare i samma stil.