Du såväl ser som får din chans men tar den inte.
Förklara det den som kan.
Adrian exempelvis, bara för att söka som beskriva hur han visserligen skulle kunna, rent praktiskt, bara att han frågar sig, vill han?
Det är där litet olika frågor och några av dem handlar om moral även.
Trots att han 'vet', tror sig veta, hur det 'brukar gå'.
Om han skulle börja 'sväva på målet' och själv bli som blödig, kan det annat än sluta på ett sätt.
Som en massa troliga föregångare som ställts inför liknande dilemma.

Dels kan han välja att följa 'regelboken' och dels kan han välja att vilja 'se genom fingrarna' med saker och ting.
För ibland händer det saker och ting som verkar prövande.
Om han tar ett första steg, om så bara i tanken... så förstår han ju att det brukar börja precis så.

Nyfikenhet, frestelser, funderingar och hur en själv än vrider och vänder på saken.
Flera gånger han har fått liknande frågor, är du en plikttrogen och samvetsgrann person, går du å andra sidan att 'manipulera' till gränsöverskridande handlingar.
Har du ett samvete eller har du det mest 'för syns skull'?
Adrian kan inte bestämma sig riktigt, men han har väl redan bestämt sig för att 'låta nåd gå före rätt', trots att regelboken är mycket tydlig där.
I alla fall han själv fått något hum om, där finns ett visst utrymme för tveksamheter.

Samtidigt tror han sig veta att hur han än gör, så har han ändan bak.
Det har mycket att göra med om hur han skall kunna leva med sig själv sedan, som om det skulle kunna vara ett val att 'skicka vidare', ärendet, beslutet.
Han vill helt enkelt inte bli sittande fågel.
Men ödet har förstås fått honom att befinna sig i den där sitsen.

Till och med översittare måste väl välja väg ibland?
Inte för att han ser sig som en, han har alltid velat kunna bli sedd som en vilken 'i vilket fall' har 'rent samvete'.
Men om han nu skulle börja 'se åt andra hållet' och den enda belöningen är hans eget samvete... går det att både 'sköta sin syssla' och samtidigt idka någon sorts 'bisyssla'?