Då riktade havet en storögd blick
mot den blekblå himlen
havet låg kav lugnt
det enda som hördes fiskmåsens skri
Havet drömde
det fanns änglar som ville väl
människor färdades över mitt vatten
respekterade alla liv
Oroande tankar rev upp bottenslammet
och fiskarna upphörde andas
plasten vandrade in och ut
djur människa svalde fragment
Förorenar människan jorden
av oförstånd eller vinstbegär
hur många djurarter ska hinna dö
på framgångens altare
hur många människoliv offras
då säkerhetsbälten knaprar på vinsten

Ur tavlans djup strömmar ljuset och ljudet
från fågelvingen
går det måla en bild så djupet framträder
med sin sanning
ofta tröskas det som vackert är
och tomma skalet står kvar