jag blir inte arg tillräckligt ofta. min ilska har klumpat ihop sig och mynnat ut i en melankoli. mina känslor är dova, på länge har jag inte verkligen brytt mig om någon eller något. jag tar mer och mer ansvar för saker jag inte faktiskt bryr mig om, men som jag kanske kan någon gång. en ständig process utan mål. melankolin är en sjukdom som mattat ut mitt sinne, så som sjukdomar dövar smaklökar. melankolin har sövt ner mig i en dvala där jag är trygg, men aldrig vaken.