Blev väl kärleken kall och stum,
bara passion vi någon gång känt?
Kärleken, det största som oss hänt,
färdas i oändlighetens rum.

Inga avstånd kan mig hindra
kyssa kindens sammetslena hud,
troget sända tankars heta bud,
i drömmen gå att kransar binda.

Än du flyr den rena glöden,
gömd i förnekarnas dunkla land,
bygger dig ett fort på fjärran strand,
jag håller av dig in i döden!