Lägenheten har vita väggar och är allt i ett rum.

Jag har bara satt upp tre bilder

En på mina föräldrar, tio år innan jag föddes

En på en storbystad manshatande radikalfeminist som försöker få på sig sina klackskor.

En affisch från dramaten: "Jag vaknar varje morgon med ny vrede
och ny lust att leva". Citerat från Ingmar Bergman.

Mina möbler består av second hand inköp, billigt.

Förutom skrivbordet där jag har min dator och flashiga stol.

och TV'n som står bredvid som aldrig är på.

Jag ser denna lägenhet ibland som ett fängelse, ett straff för mina gärningar

Jag gråter sällan, men det gör ont när jag ser din bild i messenger som ofrivilligt dyker upp.

Men jag vågar inte ta bort dig för evigt, för jag är rädd att du ska försvinna

Jag är rädd att förlora dig, trots att jag redan sagt upp oss