Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Här är en dikt som jag skrev spontant om reslusta. Utmaningen (mitt egna mål med dikten) var att försöka skriva någorlunda bra poesi, utan att korrigera och analysera alltför mycket. För övrigt existerar blå bananer på riktigt. Res försiktigt i kristider!


Sittandes vid mitt fönster

Ibland hör jag en inre röst
Den säger åt mig att fly
Att jag inte kan stanna här för evigt
Sittandes vid mitt fönster

Jag jagar hellre en mild bris
Drömmer mig bort till ett paradis
Till vita landskap och klarblått vatten
Till olivträd och sagolika slott

Jag behöver höra dig viska i mitt öra
Ta min hand och följ med mig ut på äventyr




Fri vers av Arkfågeln
Läst 189 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2021-11-15 00:24



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Arkfågeln