Senhösten vill jag möta barfota,
glasklar i skallen, inga skuggor kvar
Som moder jord har jag landat i färgprakten
trygg och varm och modig
mitt i hösten, i brytpunkten
Av min livslånga separationsångest
syns inte ett spår
Däremot har jag köpt en trendig, stickad sjal
Likadan som alla coola mammor har
i höst ska jag platsa, bli en av dom
För när man kurar in sig i sjalen ska allt annat
försvinna, sa expediten
Vinden från havet friskar i
men det gör mig ingenting
Den blåser kraft till min dunkla dag
Senhösten vill jag möta med tacksamhet
och värdighet
trots att den tog allting i från mig
I VERKLIGHTETEN hänger jag upp och ner
vid branten . Djupt förnärmad hyperventilerar jag
ikapp med mina ergonomiska skor
som inte heller har nåt hopp kvar
Sjalen från 80-talet är rosa och skitful och
sommaren var ett enda djupt andetag
Andas ut kan jag inte där jag hänger
för det finns ingenstans att andas
Jag har nattskräck redan i september och snart
är det jul
Herregud..