Vila i frid
Jag hänger med ett fåtal
och färre litar jag på
kommer från en grå stad
vars signatur är korruption
och ett begravningståg
har tyvärr lätt för att klaga
desto lättare att beklaga
men vissa fåglar får mig
vilja låta bössan att hagla
Trött på allting och
misären runt omkring mig
listan på mina döda vänner
scrollas sakta upp
som eftertexten på filmer
ännu en gång
står jag på den gröna mattan
ännu en sorg
själen utmattad
Jag andas in den friska luften
tittar runt omkring mig
gravstenar sticker upp
som en vanlig del av naturen
så fridfullt, men ändå inte
en dag kommer min plats
bländas in någonstans
i mitten
för varje dag,
närmar sig hålet
djupa tankar
ofta tre meter djupt
så jag inte glömmer bort huvudmålet
ligger redan efter
de fyra olika stadier
gått på fler begravningar
än på bröllop
i fyra decennier
Rutinen.
Disciplinen.
Tårögda maskinen.
Mitt CV saknar inga
avskeds meriter
Med gråten i halsen
och med spaden i handen
fyller vi broderns grav
hela vägen upp till marken
lämnar över honom till förhör
under läsning av en bön,
sänker mitt huvud
talar direkt med Den som hör,
Allt!