Förtvivlad och vilsen
stod jag i sorgens mörker

längtade efter att åter få leva
i glädjens ljus

provade olika vägar
för att hitta det

gick och gick
tills skorna var utslitna

satte mig ner och grät
som ett övergivet barn

var nära att ge upp
när jag hörde hoppets röst

reste mig, blinkade bort tårarna
och fortsatte barfota

hittade ljuset
och skaffade nya skor