då vi bytt själapäls finns ingen anledning
låta oss bli trampade till äppelmos
vi är äpplet, tuggan vit
viskar färgen, aldrig svart

även om gengångarna smyger på tå
över sidorna
färdiga ta getalt vid minsta motgång
har de inget gemensamt språk för det goda
och det är skrämmande
mången blir trött på det gamla livet
går och hukar under motgångar
knackar försiktigt på himlen

den bortglöma människan vill leva