Tacksam för att jag lever
men livet är skit
har inget här att göra
det är så jag känner inuti
Fotbojar mig själv
varje helg
lever på grovt bröd,
och ett paket Becel
Dricker juice, mjölk och
ibland vatten
sover bort mesta tiden
på min soffa framför tv:n
vaknar upp,
känner ångesten blir värre
Loggar in som off-line
IRL
samma personer online
dag och kväll
Loggar ut och rör mig
mot toaletten
pissar skönt och länge
känner för att stå så där i all evighet
men jag vet bättre
Tvättar mina händer och ansikte
och kollar upp mot spegeln
känner för att stå så där i all evighet
men jag vet bättre
Jag mår inte så bra
orkar heller inte veta varför
för då måste jag välja
att göra något åt saken
Jag ska socialisera mig och
handla till min lägenhet.
Äntligen!
Ja. förutom då mina avbokningar
in i det sista
med allt och alla
som vanligt
Jag lever hellre med min ensamhet
den sviker mig aldrig och
är alltid där för en
Klockan är 17:12
det är kolsvart ute
mitt hjärta krampas
av deppigheten som råder
Jag kan inte riktigt
klaga över min situation
men har det lite svårt just nu
att hålla humöret uppe
med passion
Jag hörde:
Livet blir vad man gör det till.
OK! Men jag känner mig mättad på livet
så vad ska hända nu
säg mig min vän?
Oroa dig inte -
jag är inte självmordsbenägen
men om jag får en diagnos
på en obotlig sjukdom
och har bara året ut kvar att leva
känn då ingen sorg över mig
Först då, först då
kommer jag känna
att jag lever.
Jag lever
för att jag har någonting
att se fram emot
i livet
och det är döden
Jag är ingen MC
Jag är ingen poet
Jag kanske är någonting
Men hatar mig själv
för den jag ska en dag bli
It's just my thing
Jag kan inte vistas ute bland folk
för jag känner av ett enormt tryck
ingen förstår mig riktigt så deras svar
blir ett finare ord för ett freak
Jag vill bjuda ut mamma
på en fin middag
köpa kläder med vänner
träffa folk, gå ut å chilla
helt enkelt,
leva ett liv utanför mitt hem
Men jag hindras snabbt av tanken
att jag är konstig
och hör inte hemma här
Så jag låter mig besegras av demonen
nästa steg är väl-
rekommenderade tabletter
som får mig att bli
"normal och bättre"
Men jag väljer hellre döden
framför läkemedels godiset
som sakta dödar en
Jag ville låta dig veta vem jag är
döm nu fritt och glatt
över den inre sorgen jag bär
Klockan är 18:29,
ska lägga mig på soffan
känner för att sova i all evighet
men du vet nu bättre
Det finns ju alltid en morgondag. Eller?