Du kliver på, oombedd och välkommen
Så vacker i trappljus och damm
Din kyss är för lång
Min hals känns för trång
I en trasig längtan på mitt spruckna golv

Till din dova ton och forskande blick
har jag slängt mina kängor och min
hipsterscarf
Motvilligt strukit min enda blus,
satt mig i soffan
Fyllt på våra glas
Här är en sällsam doft av samvetskval

Vin blir vaggsång att skylla på
Det är ju för sent ändå

Och månen är sömnlös
Stjärnorna blinkar och änglarna faller
med ett dån
Dina händer ger mig fri lejd
Sköljer mig som tårar
Genom vinternatten

Långt från nagellack och högklackat
Och julens glimrande förväntan
Vi skiter i glitter i år, vi är
betonggrått och rått
Och
kärlek blir bättre utan distraktioner

Vinylskivans knaster har fastnat
I ett spår vi förälskat oss i
Fodralet är glömt och kastat
Säkert förhastat i ett
ögonblick av övermod
För många osålda tavlor
För många urdruckna glas
Oss blir det aldrig nåt av
Vi har för mycket tid att älska
För mycket tid att längta
Vi är en vals i snövit advent