varför är majoriteten så rädd för minoriteten? Är det för de är innovativa, bryter regler och mönster sätter pekfingret där orättvisorna behöver uppmärksammas som ständigt begås av samhällets stöttepelare? Visst är det beklämmande att en del sanningar är så obekväma att vi gör vad som helst för att gräva ner dem?

Journalister arbetar dagligen med den problematiken att vara objektiv i sitt grävande efter sanningen. Sanning ska befästas med bevis och att vara objektiv, vilket omfattar olika undersökningsmetoder allt ifrån statistik till annan granskning och jämförelse annat material
Det är faktiskt så att som samhällsmedborgare har vi ett ansvar att inte låta någon diskrimineras för varken sitt utseende, medborgarskap, hälsa, ålder, utbildning, eller de fel vi begått. Ingen människa är felfri, den som påstår det är själv den största lögnaren som tror sig själv


Börjar vi se genom fingrarna när myndighetspersoner begår lagbrott mot dig eller din granne utan att reagera, då har vi till slut fått en diktatur i vår demokrati. Vi får aldrig sluta att sticka hål i samhällets luftballonger med tomma ord och sockrade lögner. Vem har inte mött dem ena dagen lovar de guld och gröna skogar, nästa så..

Visst är det så att ordet vi är nutidens mest laddade, när så många utanförskap knackar på dörren, så många självmord där hopplöshet funnit grogrund just i utanförskapet som är knäckande

Visst är det så i barnet är vi alla lika, då ser vi morgondagen an med nyfikenhet och hopp, vi är oerhört kreativa och det ger lycka. Det grymmaste människan gör är att bryta den växande plantan innan blomman går i knopp. Livsglädjen blir då det elixir människan behöver i stunder av olycka, för att kunna se strimman av ljus och hopp vid horisonten

Ständigt växer vi människor till förhoppningsvis bättre individer, så vår verklighet behöver hela tiden omdefinieras, liksom vår demokrati ständigt behöver underhållas