Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Vågrörelser.


Andar


Jag tänker på
hur min hand
sträcker sig över rymden
som om den själv
vore min ande.
Solen går äntligen upp
bakom molnbanken.
Händer som mina
vill sträcka sig
så mycket längre än
den illasinnades hand,
vikta papper
och stilla vatten.
Jag tappar dem
när de blir svaga
och sköljs bort
till något de inte är.




Fri vers (Fri form) av Koloristen
Läst 269 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2021-12-13 00:48



Bookmark and Share


  Stisse
Underbar poesi som ger en svindelkänsla. Befriande att påminnas om hur mycket starkare och kraftfullare vi är än "de illasinnades händer"
2021-12-17

  Kajan VIP
En stark och tydlig känsla inleder, och leder allt vidare..
2021-12-16

  Anya VIP
Fin med psykologisk touch.
2021-12-15

  A. S.
Precis, vågrörelser
2021-12-13

  Thylacine
"Händer som mina vill sträcka sig så mycket längre än den illasinnades hand"
Gillar speciellt dessa ord,
i denna magnifika text.
2021-12-13

  AiA Maria den fria

Det finns något milt,mjukt,vackert
här i dessa händers tillåtande rörelse

SOL-upp-gång!

Tack!


2021-12-13

  alicja lappalainen VIP
identitetsförlust
2021-12-13
  > Nästa text
< Föregående

Koloristen
Koloristen