strök mustaschen mot kinden
sade mjau då sorgetoner spelade
bläddrade i albumet
fotot från min farbror
den smale mannen med fågeln i handen
oförklarligt nog var hans bror
ångern kunde tiden inte vrida tillbaka
allt han fick försaka
då han sin hustru slog
var då kärleken dog
vilken tröst en våt kattnos ger
och blå himmel åter kan se
efter God Jul med Pettsson
och Findus!

Jävlans elände muttrade Pettsson
och hissade upp sin onda fot i luften
med hembygd talja
helmysig film med levande skådespelare
i det tecknade landskapet
Det blev en gemytlig jul till slut
trots Pettsson "klarar mig själv"