Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Sommaren 2020, ny stad, ny jobb, nu med bil. Växer.


Växtvärk

Skorna jag i åratal vandrat i för att växa in i, nöta ut och växa ur nådde även de vägs ände. Det blir ofta så, att med tiden och i den ständigt pågående växtvärken blir stora skor tids nog små och uttjänta av livet. Den är pågående, växtvärken och livslusten. Förälskelsen i nya skor och andra vägar att vandra. Det är ett innerligt behov, att när jag växt i de en gång för stora skorna och vinden mojnat så måste jag traska vidare. Kanske är det rastlösheten som driver på, eller så är det möjligheterna som ropar så lockande. 
 
Kom hit! Lär dig att älska djupare och fyll dina lungor med nytt syre. 
 
Jag faller så lätt för förhoppningar. Det är min akilleshäl och stora stolthet. Trots gråten i halsen av allt som är främmande, och rännilarna som pryds på kinderna av intryck som osorterat faller ner så faller jag för vinsten. Den som kommer när skorna inte längre är alltför stora och vägarna inte är helt obevandrade. Viska en stilla viskning i mitt öra om något som kan berika minnesgalleriet och jag faller till föga. 
 
Gör något nytt! Ta främlingens hand och låt oss gå ikapp! 
 
Iklädd stora röda gummistövlar har jag kavat klafsat fram genom vattenpölar och regnskurar. Modig kallar de mig när jag sträcker på ryggen och traskar på med stoltheten på läpparna. Förhoppningarna är min drivkraft trots att akilleshälen ibland tröttar ut mig. Får mig att stå still. Omtöcknad av nyheternas välbekanta lockrop samtidigt som gråten i halsen påminner mig om mänskligheten. Så stor och samtidigt så himla liten. Behöver bara stå stilla lite, bredvid vattenpölen, och se att därbortom molen, ett blygsamt ljus. 




Skapa | Skriva av filosofian
Läst 136 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2022-01-05 21:54



Bookmark and Share


  kerstin skriver VIP
jag tycker om drivet i texten, och hoppet som en älskad akilles. passar fint ihop med skorna!
2022-01-07
  > Nästa text
< Föregående

filosofian
filosofian