Det finns två olika sorters drömmar av betydelse. Den ena är de sanna drömmarna som när man har somnat lever upp och griper tag i en och får en att känna och uppleva saker så starkt att man minns dem när man vaknar och får en att vilja berätta om dem för nära och kära släktingar och vänner. Det är de sanna drömmarna.

Sen finns de falska dagdrömmarna om framgång, rikedom och lycka. De saluförs av samhälle, media och affärsvärlden som det som är hoppet. Och när man inser att oddset för att drömmarna ska slå in är så extremt små att det är omöjligt att nå dem, väcks ett hopp till liv att någon precis just har fått sina drömmar uppfyllda genom en pengavinst, ett toppjobb eller nåt annat osannolikt. Och det ska vara osannolikt, eftersom de allra flesta inte ska få sina drömmar uppfyllda. Detta i syfte att få folk att sluta intressera sig för Hoppet. Man lockar folk att drömma. Stora insamlingsgalor arrangeras i välgörande syften, för att glatt visa att mycket pengar är väldigt viktigt att ha. Och den stora massan blir förledd. Karusellen är ju multinationell. Detta är motorn till den breda vägen till fördärvet.

Det är inte drömmar vi vill ha, utan Liv och Liv i överflöd.