Jag är stark när du är svag
jag är svag när du är stark.
och när båda är starka på samma gång
blir det ändå inte komplicerat.
Varför är det så?

Vi avslutar varandras påbörjade meningar,
vi skickar meddelanden exakt på samma klockslag,
vi tänker exakt samma tanke samtidigt
och talar i munnen på varandra när vi skall
berätta vad vi just tänker.

När vi träffas på en bit mat eller en kaffe,
så har vi oftast likadana färger på kläderna.
Vi skrattar åt samma skämt
vi gråter för samma saker som händer i vår närhet
och vi förfasas över all negativitet runt om oss.

Kan man ha en bättre VÄN så säg?