Jakten på att vinna tillbaka tron på sig själv.
Den söndertrasade självbilden i krossat spegelglas.
Om inte saknaden river djupare än ordens existens.
Den förbjudna tanken lockar mer än svalkande sidenlakan.
När morgondagen överger sig själv och tvivlet blottar sin
sköra aura.
Överlämnar mig själv vid berguvens bro.
Det som fångar mitt intresse den gryning natten aldrig
ville släppa taget om.
Vingklippta känslor så ihåligt äkta.
De förvridna visarnas klockslag påminner om gårdagens paynes grey.
Skavande snäckskal samsas med ensamhetens sorl.
Tror jag såg mig själv i spegelbild av turkos snö.
Vindstilla schackdrag, när alla pjäserna omkullkastats kanske jag finner den jag en gång var.
Ett ihopknycklat dagboksblad nu så välstruken
och jag förstår
att vinsten är jakten.