Skrivtorkan är bara en sådan där
som uppgiven känsla,
själv har jag det förstås inte.

Men om du skulle känna av din,
bara gör något annat, tills lusten att skapa dyker upp
som en sorts 'gubben ur lådan'.

Annars går det bra att skriva strunt också,
även det vilket ses som 'strunt'
ger ibland ved till brasan att skapa.

Att kunna klara sig själv är att handla,
laga mat, städa, diska, träffa människor,
paddla, dansa, lyssna, skratta, gråta eller läsa.

Även att rasa ut
tömma förargelsens reservoar
kan hjälpa, vara just så befriande
som att hugga ved eller ta sig själv fullt ut.

Det finns så mycket mera
skapande verksamhet än att bara skriva.
Blott du känner att
'arbete inte är roligt eller tråkigt i sig,
arbetet saknar känslor. Det bara är'.

Känslor får du bidra med själv.
Om du har känsla av att 'göra' är något tråkigt,
då blir det som automatiskt tråkigt.

Om du har en känsla av att något är roligt,
då blir det roligt. Ett görande påverkas all tid
av dina egna känslor.

Arbete är inte ett 'nödvändigt ont',
det är (bara) något du gör
medan du tänker, känner, sjunger, visslar.



(Texten har legat till sig
i utkast sedan 8/7 2020)