Jag pysslar på min koloni
med vissna löv och blader
och känner mig så lugn och fri
och visslar trygg och glader
en liten vårlig melodi
med surr och fågelkvitter i
i solens värmegrader.

Men strax intill hörs bombers dån
och krigets skjutmaskiner
och inte alls långt härifrån
patronens vissling viner,
som vore den ett ondskans hån,
ett överlagt och riktat rån
på fredens vitaminer.

Jag donar på min trädgårdslott
i både frid och fruktan
och visslar då och då så smått
i hoppfullhet och suktan
efter den blom som förestår
i sommar efter krigets vår
och Herrans ans och tuktan.