Häxan rider

i Blåkullenatt

rider som själve den onde

rider och strider

men bliver ej matt

ty hon är dotter till bonde

långhåret flaxar

nu är hon besatt

skådar snart ginungagapet...

kvasten vaxar

i fartvindens natt

höres det sällsamma rapet

rapet och lapet

från svartaste katt

klöser och kröker på ryggen

ögonen glöder

i stjärnfattig natt

vädrar den slutliga dälden

myterna göder

de vildaste skratt

föder den rödaste elden...