Sippar den rena smaken
Av nybryggt te,
soffan gungar, orden bränner.
Ser utbombade hus
okänd smärta sorgsna ögon känner.

Så lång bort, abstrakt problem
Flyktingskap, ingens identitet
Plötsligt, inte utan föraning,
Slås hela tillvaron till okändhet.

Hon som tog sitt barn vid handen
En kasse nödtorft allt hon vet.
Hon som känner skillnaden
Mellan krig och fred
Vandrar tystad, Ovälkommen.

Kriget tar inte slut
För att vi gråter en skvätt
Skickar en hundring
Hänger vår tvätt.

Propaganda sköljer som en flod
Skogen, maten och det rena vattnet glömt
Sanningen döljer sig i flödet
Lögnen drar trådar ur det vi drömt.

Hur ska freden kunna byggas
Freden vi behöver skapa
Med bomber och granater
Kriget tar inte slut
Vi får jämka och bevaka.