Imorgon kommer du på besök
Jag minns inte när vi sågs sist
Två år sedan, tre?
Du förekommer i några
av mina dikter, som ett avstånd
men också en närhet
Jag dricker min andra kopp kaffe
och tänker att ödet är något man
till stora delar skapar själv
Så är vår vänskap ingen slump
Men det var så mycket vi skulle göra
som aldrig blev gjort
En sorg i det men också en acceptans
Vi fick våra år ihop och fler kan det bli
Jag ser fram emot imorgon
Men inget är enkelt har jag lärt mig
Jag tar en dag i taget, en timme, en minut
Styr mitt skepp mot kvällen, natten
morgondagen