De klara kalla dagarna
då solen tog en vakande titt
in genom poesiöppningens gårdshus
spricka i fönstret

Såg hon de äldre männen
snurra sina gamla bläckpennor
titta upp på de bruna takbjälkarna tänka
vad rimmar på antiseptburkens inre

Fru Stjärnbock i sin knallbruna dräkt
hade ännu en prosadikt för lite
till sin Julbok och lät klackarna
klappra fram på stengolvet

Anna-Elisabeth strök en tår
från kinden...