ur Sakligt och Avskalat
Sakligt och avskalat II - epilog”Man tänker väl som man ser ut” Säger en man Hans estetiska intryck Träffar rakt i hjärtat En tanke som klär Ett utseende väl!? Existerar det? En man som struntar I tillrättavisningar Och välmenande kommentarer Faller hårdare än andra Ack så olika vi människor Tänker och handlar En ödmjukhet som får Hårda människor att smälta I det varma solskenet Som tär på en människas själ Klädd i svart för att skydda Från solen och värmen Sakligt och avskalat träder Jag in i rummet med mina Skrivna dikter och essäer Som om jag redan är någon Utan att vara särskild känd En autodidakt med viss utbildning Från eget lärande ”Hu så pretentiöst” tycker en kvinna Och hon fortsätter ”Är du den nye Strindberg eller Majakovskij?” Undrar hon med ett flin Och hon fortsätter ”Är inte du ödmjuk? Utan sådan som Majakovskij var?” ”Var inte Majakovskij ödmjuk?” undrar jag ”Nej det var han inte” svara hon ”Hur vet du det? Har du träffat honom? Han dog 1930” säger jag och fortsätter ”Varför måste vi jämt jämföras med våra föregångare och det förflutna??” undrar jag sakligt och avskalat I mitt försök att skapa en egen stil ”Bättre att ha försökt än inte alls, Och Spänna bågen i försök” skriver en man
Taleptox Skrev Den 20220517 <+> |
Nästa text
Föregående Taleptox |