Det var inte min väg att gå
ändå vandrade jag den länge
på asfalt noga vältad
svart som natten
jämn och fin

Stannade aldrig upp
alltid rädd för att få vila
för att vara här och nu
skapa minnen
vara fri

Bakom gick du med piskan
korrigerade alla snedsteg
talade om för mig om världen
utanför vägen
den jag såg

Vi kom aldrig fram till målet
något brast och nått blev glasklart
vägen tynade men piskan
alltid nära
hård och skarp

Det tog många år att lära
vem jag är och vad jag tycker
nu är piskan borta
mina fötter är i gräs