Who made you ? Ditt anlete, din röst.
Eller, såg jag i syner ? Dock var jag inte ensam den dagen.
Mina tankar var rena som vit snö. Från mina läppar blommade rosor som rörde vid din kropp i all sin renhet.
Och inga andra tankar vågade jag drömma.
Jag var vilsen i timmar och allting förlorade sin mening.
Till och med havet !
Mina drömmar ändrade sin riktning, våldsamt.
Där var du, i mitten. Omringad av knubbiga damer.
Jag såg på, utanför.
Så högt upp är du, min vän. Och ändå, allt jag ville var att beskydda dig.
Sedan förändrades allting...