Han var ledsen redan på den tiden,
medan han ännu levde.
Eftersom han kände sig missförstådd
och allt mindre uppskattad.

-
Jag lovar att bli förvånad om...

-
En kan känna sig nere på jorden,
efter att ha svävat omkring
i allt högre rymder
och i högst blandat sällskap dessutom.

En själ kan vilja sväva omkring i fred,
tills dödens bleka dimmor träder in
och ger sökaren en sista vila.

-
Han hittades hängandes i en kedja
vilken var förtöjd i en båt och den båten
verkade ha som försökt att slita sig
i den senaste av höststormar även.

Fastän det liknade mord för egen hand,
var det nog ingen som riktigt trodde på den saken.
Utredaren fick själv en liknande död
och han kunde ju inte gärna utreda sig själv

och utredningarna lades ned eller i alla fall
i malpåse som för evig tid.
Som en trött röst uttryckte saken,
varför skall allt behöva utredas jämt och ständigt?

Straffaren kommer nog själv att möta
ett oblitt och märkligt öde i sina oroliga dagar.
Det fanns nog få samhällstillvända poliser
för tiotusen röda rosors år sedan.

Och om en annan får tro om människans framtid,
så finns den knappast heller.
Sådär som en själv förväntar sig den skall utspelas.
Kanske kommer den med överraskningar?

-
En sorts monolog från en själ till en annan.
Menar du verkligen att jag
skall börja tänka mig för nu också?

När gjorde väl en som du det senast?
Och om du så gjorde.
I alla fall som trodde att du gjorde.

Det skulle kunna få den effekten
eller tänkta mottagandet,
så är det väl ändå mest 'god tro'?

-
(Eller som jag skrev i privata mejlen
till en poet i utrymmet)

En del av dina texter
går att tillämpa på litet av varje,
det är bara en av fördelarna
med att 'läsa i din bok',
utöver att vilja krama träd och sitta i dem...

-
Jag har aldrig tagit en så kallad 'selfie'
eller ens målat ett självporträtt.
Vad är det egentligen för fel på mig?

-

En människa i flaggor kan vara förtjust just
det bara är som att gripas av oförklarlig lust

som viftar människor vid parader
eller till musik leker sina charader

tänk så det bara kan bli och vara
vad skall ett barn på plötslig fråga svara?
-
Ibland är du ett ljus någon vill bränna,
i båda ändar av.
Men så finns där stunder
av en smula fundersamhet.

Vissa 'saker kan vänta', andra inte.
Men hur länge väntar du på äventyret,
istället för att välja
att själv vara ett, för någon annan?

-
Två frågor utkristalliserar sig.
Ett. När är bägaren fylld?
Samt.
Två. Har den ens en botten?

-
Har hört uttrycket
'varje moln har en silverkant'.

Undrar ibland hur det kommer sig
att moln kan ha en övre rät kant.

Den har ju uppenbarligen en undre,
åtminstone ser det så ut på håll.

-
*(Direktionen för onödiga påpekanden
låter meddela att texten egentligen inte alls
är en text utan en sorts flertal texter.)

-