Jag lider en kamp
mot mig själv och satan.
I ekande toners brus och dolda känslors dag.

Jag räknar tankar
som förr i tidens lopp.
Om jag ändå fann
en sinnligare lag.

Ett veto från förr, en saknad som jag ser
dräper tårarna
till en mödosam färd.

Livet och lyckan
samlas i min boning, sover med möda.
Jag känner mig tärd.