Genom mina ådror
flyter kärleksblod
tacksamhetens droppar
flödar likt en flod

Där en rännil sipprar
utav lagrad sorg
men dess mängd kan rymmas

i en fingerborg

Allt jag fick försaka
genom ådern rann
blandades med vatten
och till slut försvann

Det som dominerar
uti kärlen mina
är den röda färgen
aldrig ska den sina

den består av kärlek
av den blir jag stark
med den i mina ådror

kan jag bryta mark