Det kom så nära våra somrar
en blöt juni,
med smak av vita fikon
gryning i förskuggan som
att dunka mot kroppen.
Solen brinner redan dessa fantastiska dagar
av stark omsorg,
den där kroppen som droppar av andetag
nästan full av floder
att gå ner i händerna
att släppa taget om dagarnas gång.

Dessa junisomrar kom i ett stycke
till den uppåtgående stegen och förbättrade de upproriskheten
av ren charm på det hala ansiktet
av fjäder bryggorna.
Vi vinkade mot den berusande nedgångna solen,
även med en nästan tolerant törst.
våra tungan seglade i eftermiddags svalan
ivrig efter skuggor och fann oss fuktiga
som om nattregnet föll varje eftermiddag
bara för oss...
för att tillfredsställa vår önskan, bara!