I nattens tysta rum finner porten mig. Den jag länge sökt men inte funnit. Nästan dold bland vildvinshäng, lite gisten och färgnött, betraktar den mig nu.

”Du är väntad”, viskar gångjärnen  gnisslande när jag försiktigt öppnar porten. Tvekande, men ändå förväntansfull, går jag in.

Rummet är som inbäddat i ett absintsken från de grönglasade fönstergluggarna invid taket. Det egentliga ljuset kommer från ett antal tända tennkandelabrar som tycks omfamnas av allt stearin som tiden stilla droppat där. Ingenting hörs här förutom mina andetag. Det tar en stund innan mina ögon vänjer sig vid dunklet.

Mitt på golvet står en pulpet. Placerad på den ett bläckhorn, en fjäderpenna och en uppslagen skrift. Där någon med snirkliga ålderdomliga bokstäver skrivit ”Hominis mens discendo aliutur”. Begrundande säger jag för mig själv ”lärdom är själens föda” och stryker med fingrarna över det lite skrovliga pergamentbladet. Känner att det talar just till mig.

Mot väggarna står höga hyllor i något mörkt träslag. Fyllda med böcker. Alla har skinnband. Vissa är lite spruckna och medfarna. Ingen tycks ha rört dem på mycket länge. Dammet ligger tjockt över dem och det är svårt att tyda titlarna. Ändå dras jag till en av dem som står så högt upp att jag måste dra fram en trappstege för att nå den. Det knakar och svajar oroväckande när jag kliver upp. Jag håller andan. Sträcker mig så efter boken, drar ut den och blåser nyfiket bort dammet.

Hör plötsligt någon harkla sig bakom mig och jag förstår att jag inte är ensam här. Tappar nästan balansen när jag vänder på huvudet för att se efter. En man står där. Hans skrynkliga långskjorta ger ett lite solkigt intryck. Fickurets oputsade kedja ringlar över västen. Plirande genom sin monokel granskar mannen boken i min hand. Säger sen "så du är här nu" och räcker mig den nyckelknippa han har fäst vid byxorna. Den faller tungt i min hand.

Mödosamt tar jag mig ner från stegen och finner överraskad rummet tomt igen. Stearinljusen flämtar till. Som av ett vinddrag. Porten jag kom in genom är ej längre där.

Jag är den nye bibliotekarien.