Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Persiennernas årstid

Långa hängen av sidentyg
Längs rummets fönster krönta
Ett flor för solen
En slöja i skimrande vitt

Persiennernas årstid
Och solen i zenit
Persiennerna neddragna
Vinkeln mot öst
Pekar från väst
På en kontinuerlig sträcka
Kan du växla ständigt
Mellan öst och väst

Vädersträcken anger
Bara en riktnings motsats
Mot havet i väster
Riktningen är den
Vi alltid måste veta

Händerna spegelvända
Håller varandras värme
En gång gick en stig förbi
Och ett timglas stod i fönstret

En vas med liljekonvalj
Gör luften lättare att andas
Skall du stanna kvar
Eller gå
Luften fuktig och rå

Det var så länge sedan
Att jag mindes knappt
Persiennernas skydd mot insyn
Liksom gardinerna
Fönstrens ögonlock
Som blundar
Mörkret är skyddet
Mot allt vi håller på avstånd

Lägg dig på kökssoffan
Känn hur kroppens spända löser sig
Skymningen närmar sig
Sov i huset som skall rivas snart
En sista gång känna
Kroppens avslappnade flyta

Kroppen simmar i vatten
Så känns den lyftande känslan
Och andningen med lätthet
Svärtan dold i lungorna

Stigen går mot stranden
Som alla andra
Kalla gröna vågor slå mot klipporna
Jag drömmer mig in i
Ogästvänliga element

Jag känner mig hemma
På platser ingen kan överleva
En gång för länge sedan
Innan livet var fanns bara objekt

Nu är jag ett subjekt som kan gå
Mot öst eller väst hur som helst
Vem var det första subjektet?
Fanns det en lång kedja händelser
Från objekt till subjekt
Var fanns denna övergången

Jag letar och längtar
Efter övergången
Jag letar efter tanken
Som kan förstå övergången
Överskridas
Som kan förstå
Återlämnandet av kroppen
Tillbaka till objekten

Jag kan tala simultant
Därför vet jag att allt språk
Och alla tankar
Utgår från själen
Och att själar kan nå
Varandra direkt

Ett subjekt vill leva
Längre än objekten
Det finns en själ
Som kommunicerar
Med andra själar

Hur skulle man då annars
Kunna tala simultant
Säga orden samtidigt
Än genom själarnas kommunikation

Jag talade simultant med dig
Eller före dig
Länge utan att reflektera men du
Bad mig sluta röra läpparna och viska
Jag bad om ursäkt
Och sa att det är först när du säger det
Som jag förstår det

Men själen förstår allt då en annan själ
Läser varandra
En är ingen två är allt














Fri vers av Matts L Eriksson VIP
Läst 75 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-07-27 11:23



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Matts L Eriksson VIP