Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Nu undrar kanske läsaren om pennföraren har något eget handikapp och i dagsläget är det något dussin. Som en ständig trötthet, att det går runt i huvudet likt i en långsam karusell eller smärta som går runt, runt i kroppen.


Spelaren





Mannen var spelare och han kunde njuta dels av
att spela utan pengar, bara för att det var roligt
och lusten hade som bieffekt att roa och ge upphov
till ett rus. Samtidigt var spelaren forskare och
uppfinnare.

Den senaste uppfinningen handlade om att slå ut
skidvalla. Det ämne som får en skida att glida,
litet beroende av väder, temperatur samt om det
fallit nederbörd eller ej, vid till fället ifråga.
Eftersom

undersidan på skidor behöver smetas in med ett
medel som innehåller ett gift. Vilket då det faller
av skidan och förs över till snö, vilket ju är fruset
vatten, det överförs vidare till grundvattnet då snö
smälter.

Så hade en idé lett honom som vidare likt fallande
brickor och fått honom att fundera. Han studerade
ofta hur människor löste tillfälliga problem genom
att uppfinna 'hjulet' gång på gång i sin vardag.
Som med

tillfälliga lösningar, vilka inte bara löste tillfälliga
problem, tills problemet uppstod på nytt, utan var
små uppfinningar i sig. Om än som sagt lösningar
för stunden. Som att linda en arm eller annan led
för att

kunna ge stöd åt inre skador. Vilka redan blivit
besvärande då de uppstått eller skulle kunna
som förebygga att skadan då den kom, inte blev
'lika svår' att hantera. Hans lust att spela om
pengar

hade lett honom in på roulett och hans sätt att
spela verkade slumpmässigt och det var så han
ville ha det att ta sig ut. Tricket var i alla fall
givande och gav honom ungefärlig vinst av en
på åtta.

Det vill säga att även om han gått till spelbordet
med sjuhundra att spela för, så lämnade han det
sedan med åttahundra. Han ville att såväl insatsen
skulle vara sådan, att vinsten sedan skulle se rätt
försumbar ut.

Så varken sättet att spela, han satsade litet här
och var samt 'vann' även ibland och 'förlorade'
ibland. För en iakttagare skulle det se ut som
om han hade otur ibland och tur ibland. Det
var alltså

inget fusk i den bemärkelsen att det verkade
onormalt, utan det var bara metod i hans sätt
att utföra spelandet på. Spelandet kunde försörja
hans forskning och resor till litet olika platser
för vidare

forskning samt lust att träffa människor och
hans lust att spela. Det hade givit honom så
mycket av upplevelser att sättet att leva på
höll honom rörlig och gav honom valuta i
upplevelser.


(Texten är hämtad ur utkast
och är från 2008 06 15)




Prosa (Kortnovell) av lodjuret/seglare VIP
Läst 142 gånger
Publicerad 2022-07-29 18:21



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP