I många år har döden varit mig hack i häl.
Suktat efter andan i misär.
Vem vill mig väl?

Tårar som jag tappat då familjen slets I bitar.
Jagad utav döden som om bödeln aldrig vilar.

Ofta sökt min tillflykt i form rus till glömska.
Men aldrig lyckats glömma allt det som jag önskat.

Jag litar nu till ordet!
Jag lever under nåden!
Allt ligger under blodet!
Jag är nu förlåten!

Jag tackar dig för livet!
Jag vet att du är sann!
Jag vet att du är vägen
och Jesus är ditt namn!