Din målning är svart som natten.Därinuti sitter
katten och tittar ut på Månen,som är ny i sin
snåla skärva. Det finns en svag stads siluett
Vad den har för namn får åskådaren välja
själv.

Du bär omkring på en målning inuti
din kroppsliga ram,som känns lite ihop
-pressad där du åker omkring i en fullsatt
Hiss på väg upp och ner till och från jobbet
med olika kläder på dig.

Själva målningen undrar ofta varför den
råkade hamna hos just dig,och varför du
svartmålat den så mycket?

Fastän du försöker hålla en ljus
färgbild utåt.

Själva målningen tycker trots allt
om dig. Där den hamnade i själva
Befruktnings tillfället mellan två
människor,och ni båda blev till
i ett ögonblick av passion.

Frågan är egentligen bara vad
alla tycker om sin egen målning?
Och om det är värt någonting att
egentligen gå omkring och visa
upp i detta samhället?


***
Utan att ha ett enda dubbel
-gångbar signatur att ta med
sig genom livet?