När dagens fönster öppnas förstår jag
förgyllningen av skuggor, som de är
genomborrade de mörka inälvorna med
den klara glädjen och vattnets tystnad
flödig i minnet av den tid som förbrukats.
Vi tenderar att tänka på vår dag,
som blommor utvalda från
gråaste stunderna,
vi klättrade till toppen av kullarna med
säker på att se det fantastiska landskapet,
vi ser aldrig ansträngningen av
liten buske på toppen slåss
för överlevnad, stött av vindarna.
Endast i oss själva lägger vi till svårigheter,
allt annat är enkelt och naturligt!