Hon ville vara en dröm
En längtan
I en sann verklighet
Bland rutiner och tristess

Men i hennes eget mörker
I hennes rädsla för sig själv
Blev hon en
I en vanlig vardag

Hon brann
För en tid
I någons ögon

Syntes

Ville vara
Bli

Formad
I hans händer

Hennes egna ord
Släckte

Tårarna
Rann genom själen

Slängde ut henne i sin egen kyla

Vissnade
Till ingenting