Om jag bara vore en idiot,
skratta med helt glaserade tänder
till regnets petulansen, som om
väntar på att komma åt av valda dropparna
från himlens fall,
Jag skulle inte falla för fixeringen av det osynliga
med ljudets genomskinlighet,
i det ohörbara flödet av det enkla beatet
att gömma sig i handen.

Men som envis idiot,
Jag envisas med att leta efter låtar
i vattnets naturliga tystnad,
att beundra skönheten i rösterna
på det statiska molngolvet,
som reflektera tyst åska
i de bevakade solarnas heta eftermiddagar!
Vilken envis idiot!