Bland alla anonyma visgossar under det
stora oväsendet 1668-1676 är det en som
sticker ut från Gävle Johan Johansson
1663-1676 som angav sin mor som häxa,
och gjorde sig kortvarig karriär i Stock-
holm som häxmästaren som angav vilka
som var i förbund med djefvulen som
häxa vilket under analfabetismens ok
blev till ett virus,en smitta och närmast
en pandemi av häxrykten i huvudstaden.

Men den blott trettonårige Johans liv
och karriär som häxmästare blev kort
när han själv utpekade sig som häxa
och avrättades i Stockholm 1676 ,
för det är närmast i sitt eget betraktel-
sesätt det avslöjas vem man är.

ANGIVERI I MODERN TID

Även om en person inte är kriminell
eller på annat sätt ligger samhället till
last men är avvikande på ett sätt som
väcker uppseende i en flock må den
avvisas då den icke kunna anpassa sig
i den rådande normen som utmärker
allas lika värde utan tror sig om att vara
enskilt olik i sitt egenvärde.

Angiverilag och meddelarskydd 2017 :151
samt tryckfrihetsförord 3 kap 3§
och yttrandefrihetsgrundlag 2 kap 3 §
ger anonymitetsskydd genom tystnads-
kulturens sekretesslag även ett vittnes-
skydd uteslutande om det är sanna eller
falska uppgifter skulle om källskyddet
röjs kunna leda till förtalsmål och skydd-
ande av brottsling 23 kap 6 § BrB. vilket
inte är mycket bättre än det sk,"vatten-
provet"under häxepoken.

Så det är fritt fram för vem som helst
ange vem som helst för vad som helst
och med polisens tvångsmetoder att
bekämpa brottsligheten med anonyma
vittnen lär intelligensen återgå till häx-
epokens stora väsende.

Kafka och Orwell skulle blivit skräck-
slagna om de levat i dessa tidsepoker
av Sverige.

-