Lycklig den man som odlar, äger en trädgård,
vårdar sin lilla vrå.
Olyckan gnyr och väser utanför blomstersängen,
rustar till våld och nöd.

Stanna i hoppets lycka! Sjunkande solen
färgar i blod hans bädd,
men inför morgondagen, tro att ett rosentörne
river för lyckans skull!

Aftonens vindar viskar, smeker på kinden
svalkar hans oro ömt.
Lycklig den man som somnar lugnt som sin trädgård 
stilla i lyckans hägn!