Den sista sommarluften torkade
tårar från kinder

och meningen med att spegla sig
i glittrande hav försvann 

vi orkade inte längre jaga dig med
nyplockade blommor i handen 

nu när allting skulle vissna ändå

Sen kom hösten och luften blev 
något enklare att andas

fast de rödgula löven inte skulle
skänka någon lycka i år 

vi skulle precis som de smulas under
sulor och sköljas bort av regnet 

och ingen skulle minnas oss när 
mörkret tagit över dagens timmar